Vägen mot målet

Vägen till de mål man har satt upp är oftast väldigt annorlunda i praktiken än vad man tidigare hade tänkt sig. När du har satt ditt mål så vet du att du ska dit men du vet inte hur vägen dit kommer vara.

Tänk dig ett berg som du ska bestiga. Det ända du vet är att du ska hela vägen till toppen, dock vet du inte hur vägen dit är. Ibland kommer den vara lättare och ibland kommer den vara svårare, men hur lätt och hur svår kommer den vara och hur mycket av de olika delarna du kommer uppleva har du ingen aning om. Du vet bara att du ska ända upp!

Ibland kommer man till delar som kanske är roligare och på så sätt blir lättare, eller så kan det även vara delar som du har mer erfarenhet inom som exempel. Medan de tuffa och jobbigare bitarna kan vara tillfällen då du tycker vägen är tråkig, väldigt jobbig eller så kanske du inte vet hur du ska ta dig vidare. I detta tillfälle gäller det att du kommer ihåg vad ditt mål är eftersom att du kanske inte ser det i detta tillfälle. Kom dock ihåg varför du började!

Så kom ihåg vad du har för mål och varför du satte upp det, vägen mot det ändras men i slutet kommer det vara värt det!

Alla har vi olika bagage

I vårat samhälle tycker jag det är viktigt att vi kommer ihåg att vi alla är olika med olika bagage. Det är ofta man vill passa in och vara som alla andra, medan man samtidigt blir dömd för den man är och vilket bagage man har. I min syn är det väldigt konstigt att man dömer andra för hur dem är man det är även lika konstigt, eller snarare tråkigt att många ofta vill passa in. För vad är egentligen att passa in och vara som alla andra, vad är egentligen normalt?

Detta är en fråga som enligt mig aldrig får ett bra svar då det egentligen inte finns något som är normalt då vi alla är olika individer som är olika på så många olika sätt. Det finns egentligen inget som är normalt då det som anses normalt för en viss person inte alls är normalt för någon annan. Till exempel så kanske någon tycker det är normalt att vara bära färgstarka kläder medan någon annan tycker det är normalt med jordade färger på kläderna. Detta är vad dessa personer tycker själva men skulle de diskutera vad som är normalt skulle de aldrig komma fram till ett svar.

Det många tar för normalt är oftast de som flest har, gör eller är. Vilket inte alls stämmer, enligt mig. Bara för att många andra gör så eller är så betyder det inte har det är normalt, det betyder bara att fler gör så. För om det skulle vara normalt att göra som alla andra hur skulle det då bli med dem som tycker det är normalt att gå mot strömmen.

Ni förstår säkert min poäng i detta, det finns egentligen inget som är normalt. Man bör inte döma andra eller sig själv för att denna eller sig själv inte är normalt eftersom att det är en evig diskussion. Jag vill bara att alla ska komma ihåg att vi alla är unika och det som är unikt har inget som liknar detta samt att det som är unikt går inte att jämföra eftersom att då är det inte unikt.

Ni alla är underbara människor med olika bagage samt tycken och låt det förbli så!

Ibland behöver man pausa!

Ibland under sin resa emot sina mål och drömmar kan man behöva pausa för att hinna tänka lite. Detta har jag själv märkt då jag ofta gillar att leva mitt liv i full fart med mycket saker igång, detta leder (tror jag) alltid någon gång till en känsla av tomhet. Denna tomhet dyker upp när jag har tappat bort mig själv i allt jag håller på med.

Det jag menar när jag säger att jag tappar bort mig själv är att jag glömmer bort till viss del vad jag egentligen vill göra. Jag nappar på så gott som alla möjligheter jag får för att testa på, men tillslut kommer en känsla av tomhet då jag inte riktigt vet om jag är på väg dit jag vill.

Vid dessa tillfällen tycker i alla fall jag att det är skönt att pausa och kolla över vad man egentligen håller på med och på så sätt få en uppfattning om vart man egentligen är på väg. För när man väl har tittat över det man håller på med och sorterat upp allt så kan man välja bort det som inte känns riktigt bra. Efter att jag har gjort detta under denna sommaren känner jag att nu är jag på banan som tar mig åt rätt håll igen då jag framöver bara kommer göra saker som känns bra och ger mig de erfarenheter jag vill ha.

Så när livet känn tomt eller du inte vet vart du ska så rekommenderar jag dig att pausa en stund för att hitta dig själv igen och efter det kan du komma tillbaka med mer kraft än vad du hade innan.

Ibland är möjligheter läskiga

Som rubriken lyder är ibland de möjligheter man får i livet läskiga. Med det menar jag att möjligheten kanske innebär en väldigt stor förändring i ens liv. Det kan handla om att behöva flytta till en annan stad eller land, testa på något man aldrig trott att man ska få en möjlighet till eller att det är långt utanför ens komfortzon.

Dessa möjligheter är som sagt läskiga ibland men jag tror även att de är väldigt lärorika på många sätt. Bland annat växer man väldigt mycket som person om man utmanar sig själv till att flytta till en annan stad, eftersom att man kanske behöver skaffa sig nya vänner, anpassa sig till en annan kultur oc
h komma in i just det samhället. Detta kräver väldigt mycket av en som person att våga starta på något helt nytt eller en fortsättning på något. Dock håller jag fast vid att man kommer utvecklas massor som person.

Om du får en sådan här möjlighet som är läskig för dig försök då att lokalisera vad som är det läskiga i själva möjligheten för att kunna jämföra det med vad du egentligen skulle kunna få ut av denna möjlighet. Som exempel, säg att du ska flytta till ett annat land pga studier eller arbete. Detta kan vara skrämmande då det du flyttar till oftast är helt nytt, kulturen är ny, människorna är nya samt att alla platser är nya för dig. Det kanske är just det nya som är det obehagliga eller läskiga, men om du jämför det som är obehagligt i denna möjlighet mot vad du egentligen skulle kunna lära dig samt vad du skulle kunna få uppleva. Flyttar du utomlands får du utveckla dina språkkunskaper, lära dig en ny kultur och träffa nya människor. Helt enkelt så vidgar du dina vyer, vilket i alla fall jag tycker är roligt.

Jag står inför denna möjlighet framöver efter min bartenderutbildning och har funderat massor över den. Första tanken var att söka jobb i fjällen under vintersäsongen tills min nuvarande kollega frågade mig varför jag inte skulle åka till alperna och jobba istället. Genom att han ställde denna fråga fattade jag vad som egentligen är möjligt. Dock tycker jag biten med att flytta till ett annat land under ett tag är obehagligt, men jag har bestämt mig för att vinna över den känslan och söka jobb i alperna.



Om jag vågar och kan, så kan du också! Våga testa de obehagliga möjligheterna också!

Ibland är det svårt att koppla ihop punkterna

Ibland vet man inte vad man gör i livet och man vet inte hur det man gör idag kan hjälpa en i framtiden.Jag kan erkänna att jag är där i alla falla och jag tror inte riktigt att man kommer ur den känslan då man sällan vet hur det man gör idag kan hjälpa en i framtiden.

Just nu känner jag bara att jag vill göra det jag tycker är kul, som att utbilda mig till bartender samt att starta ett företag där jag kan komma ut och föreläsa. Men rent krasst vet jag inte hur de två sakerna ska kunna kopplas ihop för att hjälpa mig i framtiden då jag inte vet vad jag kommer behöva i framtiden.

Enligt mig bör du göra det du tycker är kul för att utvecklas, då det som är kul kommer göra du länge och gör du något länge blir du bra på det. Samt att om något är kul kommer du gå in med en mycket bättre motivation i det du gör och då blir det du gör mycket bättre. Dock kommer inte allt vara kul då allt, tyvärr, har sina bakslag. Det är då du kommer behöva komma ihåg varför du började och vad dina mål är.

Men som sagt, det kan vara svårt att förstå hur det man gör idag kan hjälpa en i framtiden då man inte vet vad man kommer behöva i framtiden. Det ända jag kan säga är att alla erfarenheter är bra erfarenheter så länge du har lärt dig något utav dem.

Så våga göra det du tycker är kul då det är det du bör göra!

Vad händer nu?

Skriver mycket om hur jag tycker man ska tänka på sin väg framåt i livet, dock har jag inte skrivit så mycket om hur jag egentligen lever och vad mina mål är för tillfället.

Kan börja med att jag tog studenten i Juni, vilket i sig var en sjukt bra dag. Jag gick ut gymnasiet med sjukt mycket idéer och tankar om vad jag vill göra i livet. Dessa tankar är kvar och ändras från vecka till vecka samt att nya idéer dyker upp hela tiden.

Hittills under sommaren har jag gjort saker som jag har mått/mår bra av då sista året i gymnasiet var jobbigt och studiemotivationen faktiskt sjönk för första gången sen 8:an. Detta har gjort att jag har bestämt mig för att ta minst ett sabbatsår för att göra saker som jag tycker är kul och verkar spännande att testa på.

På listan över saker som jag vill göra finns bartenderutbildning och baristautbildning samt lägerledare. Mitt största mål är att starta ett eget företag där jag kan komma ut till speciellt skolor och prata om studieteknik, mobbning, studentförberedelser samt synsätt på livet och utveckling som exempel. Detta vill jag göra för att på så sätt dela med mig av mina bästa tips, råd och erfarenheter för att underlätta skolgången för ungdomarna. Detta skulle vara sjukt häftigt att få göra detta då jag har märkt på de föreläsningar jag har haft att ungdomarna tar till sig och kanske fått den lilla motivationsknuffen de behövde för att orka med det jobbiga ämnet eller att få höra att de inte är ensamma gällande mobbning och på så sätt orka lite till.

Känslan att få hjälpa ungdomar med hjälp utav mina egna erfarenheter och idéer är underbart. Idag har jag kontakt med två personer som diskuterar idéer med mig gällande utveckling och mål. Det är dessa människor som får mig att älska det jag gör. Om mina föreläsningar och idéer eller liknande kan hjälpa två personer är jag mer än nöjd. Dock tänker jag mig att om två personer kan dra positiva fördelar av det jag en gång har lärt mig, kan säkert fler göra det och det är detta som gör att jag älskar att föreläsa.

Så våga tro på dina drömmar och sträva mot dem, det gör i alla fall jag! Nu säger jag god natt då jobbet väntar imorgon.

Våga testa på nya saker

För veta vad man är kapabel till och för att utvecklas behöver man testa på nya saker. Det är enkelt att man fastnar i sitt mönster och lever i en komfortzon. Denna komfortzon är väldigt farlig på ett sätt då det blir väldigt svårt att ta sig ur den komfortzonen. Min upplevelse är att ju längre man är i sin komfortzon desto svårare är det att ta sig ut därifrån.

Komfortzoner gör oss säkra och bekväma men det är väldigt sällan man utvecklas inom den. För att utvecklas behöver man ta sig ur den och testa på nya saker som kommer kännas läskiga. Är man inte nöjd med sin livssituation kommer man behöva ta sig utanför sin bekvämlighetszon för att ändra på sin situation.

En sak kan jag säga och det är att man inte dör när man kliver ut ur sin bekvämlighetszon. Det är läskigt att kliva ut ur något man känner sig trygg i, men i värsta fall kan man oftast kliva tillbaka ett steg om det skiter sig. Tar man dock inga risker kommer man stå kvar där man står och då måste man fråga sig; är min livssituation bara okej eller är den bra?