Vägen mot målet

Vägen till de mål man har satt upp är oftast väldigt annorlunda i praktiken än vad man tidigare hade tänkt sig. När du har satt ditt mål så vet du att du ska dit men du vet inte hur vägen dit kommer vara.

Tänk dig ett berg som du ska bestiga. Det ända du vet är att du ska hela vägen till toppen, dock vet du inte hur vägen dit är. Ibland kommer den vara lättare och ibland kommer den vara svårare, men hur lätt och hur svår kommer den vara och hur mycket av de olika delarna du kommer uppleva har du ingen aning om. Du vet bara att du ska ända upp!

Ibland kommer man till delar som kanske är roligare och på så sätt blir lättare, eller så kan det även vara delar som du har mer erfarenhet inom som exempel. Medan de tuffa och jobbigare bitarna kan vara tillfällen då du tycker vägen är tråkig, väldigt jobbig eller så kanske du inte vet hur du ska ta dig vidare. I detta tillfälle gäller det att du kommer ihåg vad ditt mål är eftersom att du kanske inte ser det i detta tillfälle. Kom dock ihåg varför du började!

Så kom ihåg vad du har för mål och varför du satte upp det, vägen mot det ändras men i slutet kommer det vara värt det!

Alla har vi olika bagage

I vårat samhälle tycker jag det är viktigt att vi kommer ihåg att vi alla är olika med olika bagage. Det är ofta man vill passa in och vara som alla andra, medan man samtidigt blir dömd för den man är och vilket bagage man har. I min syn är det väldigt konstigt att man dömer andra för hur dem är man det är även lika konstigt, eller snarare tråkigt att många ofta vill passa in. För vad är egentligen att passa in och vara som alla andra, vad är egentligen normalt?

Detta är en fråga som enligt mig aldrig får ett bra svar då det egentligen inte finns något som är normalt då vi alla är olika individer som är olika på så många olika sätt. Det finns egentligen inget som är normalt då det som anses normalt för en viss person inte alls är normalt för någon annan. Till exempel så kanske någon tycker det är normalt att vara bära färgstarka kläder medan någon annan tycker det är normalt med jordade färger på kläderna. Detta är vad dessa personer tycker själva men skulle de diskutera vad som är normalt skulle de aldrig komma fram till ett svar.

Det många tar för normalt är oftast de som flest har, gör eller är. Vilket inte alls stämmer, enligt mig. Bara för att många andra gör så eller är så betyder det inte har det är normalt, det betyder bara att fler gör så. För om det skulle vara normalt att göra som alla andra hur skulle det då bli med dem som tycker det är normalt att gå mot strömmen.

Ni förstår säkert min poäng i detta, det finns egentligen inget som är normalt. Man bör inte döma andra eller sig själv för att denna eller sig själv inte är normalt eftersom att det är en evig diskussion. Jag vill bara att alla ska komma ihåg att vi alla är unika och det som är unikt har inget som liknar detta samt att det som är unikt går inte att jämföra eftersom att då är det inte unikt.

Ni alla är underbara människor med olika bagage samt tycken och låt det förbli så!

Ibland behöver man pausa!

Ibland under sin resa emot sina mål och drömmar kan man behöva pausa för att hinna tänka lite. Detta har jag själv märkt då jag ofta gillar att leva mitt liv i full fart med mycket saker igång, detta leder (tror jag) alltid någon gång till en känsla av tomhet. Denna tomhet dyker upp när jag har tappat bort mig själv i allt jag håller på med.

Det jag menar när jag säger att jag tappar bort mig själv är att jag glömmer bort till viss del vad jag egentligen vill göra. Jag nappar på så gott som alla möjligheter jag får för att testa på, men tillslut kommer en känsla av tomhet då jag inte riktigt vet om jag är på väg dit jag vill.

Vid dessa tillfällen tycker i alla fall jag att det är skönt att pausa och kolla över vad man egentligen håller på med och på så sätt få en uppfattning om vart man egentligen är på väg. För när man väl har tittat över det man håller på med och sorterat upp allt så kan man välja bort det som inte känns riktigt bra. Efter att jag har gjort detta under denna sommaren känner jag att nu är jag på banan som tar mig åt rätt håll igen då jag framöver bara kommer göra saker som känns bra och ger mig de erfarenheter jag vill ha.

Så när livet känn tomt eller du inte vet vart du ska så rekommenderar jag dig att pausa en stund för att hitta dig själv igen och efter det kan du komma tillbaka med mer kraft än vad du hade innan.

Ibland är möjligheter läskiga

Som rubriken lyder är ibland de möjligheter man får i livet läskiga. Med det menar jag att möjligheten kanske innebär en väldigt stor förändring i ens liv. Det kan handla om att behöva flytta till en annan stad eller land, testa på något man aldrig trott att man ska få en möjlighet till eller att det är långt utanför ens komfortzon.

Dessa möjligheter är som sagt läskiga ibland men jag tror även att de är väldigt lärorika på många sätt. Bland annat växer man väldigt mycket som person om man utmanar sig själv till att flytta till en annan stad, eftersom att man kanske behöver skaffa sig nya vänner, anpassa sig till en annan kultur oc
h komma in i just det samhället. Detta kräver väldigt mycket av en som person att våga starta på något helt nytt eller en fortsättning på något. Dock håller jag fast vid att man kommer utvecklas massor som person.

Om du får en sådan här möjlighet som är läskig för dig försök då att lokalisera vad som är det läskiga i själva möjligheten för att kunna jämföra det med vad du egentligen skulle kunna få ut av denna möjlighet. Som exempel, säg att du ska flytta till ett annat land pga studier eller arbete. Detta kan vara skrämmande då det du flyttar till oftast är helt nytt, kulturen är ny, människorna är nya samt att alla platser är nya för dig. Det kanske är just det nya som är det obehagliga eller läskiga, men om du jämför det som är obehagligt i denna möjlighet mot vad du egentligen skulle kunna lära dig samt vad du skulle kunna få uppleva. Flyttar du utomlands får du utveckla dina språkkunskaper, lära dig en ny kultur och träffa nya människor. Helt enkelt så vidgar du dina vyer, vilket i alla fall jag tycker är roligt.

Jag står inför denna möjlighet framöver efter min bartenderutbildning och har funderat massor över den. Första tanken var att söka jobb i fjällen under vintersäsongen tills min nuvarande kollega frågade mig varför jag inte skulle åka till alperna och jobba istället. Genom att han ställde denna fråga fattade jag vad som egentligen är möjligt. Dock tycker jag biten med att flytta till ett annat land under ett tag är obehagligt, men jag har bestämt mig för att vinna över den känslan och söka jobb i alperna.



Om jag vågar och kan, så kan du också! Våga testa de obehagliga möjligheterna också!

Ibland är det svårt att koppla ihop punkterna

Ibland vet man inte vad man gör i livet och man vet inte hur det man gör idag kan hjälpa en i framtiden.Jag kan erkänna att jag är där i alla falla och jag tror inte riktigt att man kommer ur den känslan då man sällan vet hur det man gör idag kan hjälpa en i framtiden.

Just nu känner jag bara att jag vill göra det jag tycker är kul, som att utbilda mig till bartender samt att starta ett företag där jag kan komma ut och föreläsa. Men rent krasst vet jag inte hur de två sakerna ska kunna kopplas ihop för att hjälpa mig i framtiden då jag inte vet vad jag kommer behöva i framtiden.

Enligt mig bör du göra det du tycker är kul för att utvecklas, då det som är kul kommer göra du länge och gör du något länge blir du bra på det. Samt att om något är kul kommer du gå in med en mycket bättre motivation i det du gör och då blir det du gör mycket bättre. Dock kommer inte allt vara kul då allt, tyvärr, har sina bakslag. Det är då du kommer behöva komma ihåg varför du började och vad dina mål är.

Men som sagt, det kan vara svårt att förstå hur det man gör idag kan hjälpa en i framtiden då man inte vet vad man kommer behöva i framtiden. Det ända jag kan säga är att alla erfarenheter är bra erfarenheter så länge du har lärt dig något utav dem.

Så våga göra det du tycker är kul då det är det du bör göra!

Vad händer nu?

Skriver mycket om hur jag tycker man ska tänka på sin väg framåt i livet, dock har jag inte skrivit så mycket om hur jag egentligen lever och vad mina mål är för tillfället.

Kan börja med att jag tog studenten i Juni, vilket i sig var en sjukt bra dag. Jag gick ut gymnasiet med sjukt mycket idéer och tankar om vad jag vill göra i livet. Dessa tankar är kvar och ändras från vecka till vecka samt att nya idéer dyker upp hela tiden.

Hittills under sommaren har jag gjort saker som jag har mått/mår bra av då sista året i gymnasiet var jobbigt och studiemotivationen faktiskt sjönk för första gången sen 8:an. Detta har gjort att jag har bestämt mig för att ta minst ett sabbatsår för att göra saker som jag tycker är kul och verkar spännande att testa på.

På listan över saker som jag vill göra finns bartenderutbildning och baristautbildning samt lägerledare. Mitt största mål är att starta ett eget företag där jag kan komma ut till speciellt skolor och prata om studieteknik, mobbning, studentförberedelser samt synsätt på livet och utveckling som exempel. Detta vill jag göra för att på så sätt dela med mig av mina bästa tips, råd och erfarenheter för att underlätta skolgången för ungdomarna. Detta skulle vara sjukt häftigt att få göra detta då jag har märkt på de föreläsningar jag har haft att ungdomarna tar till sig och kanske fått den lilla motivationsknuffen de behövde för att orka med det jobbiga ämnet eller att få höra att de inte är ensamma gällande mobbning och på så sätt orka lite till.

Känslan att få hjälpa ungdomar med hjälp utav mina egna erfarenheter och idéer är underbart. Idag har jag kontakt med två personer som diskuterar idéer med mig gällande utveckling och mål. Det är dessa människor som får mig att älska det jag gör. Om mina föreläsningar och idéer eller liknande kan hjälpa två personer är jag mer än nöjd. Dock tänker jag mig att om två personer kan dra positiva fördelar av det jag en gång har lärt mig, kan säkert fler göra det och det är detta som gör att jag älskar att föreläsa.

Så våga tro på dina drömmar och sträva mot dem, det gör i alla fall jag! Nu säger jag god natt då jobbet väntar imorgon.

Våga testa på nya saker

För veta vad man är kapabel till och för att utvecklas behöver man testa på nya saker. Det är enkelt att man fastnar i sitt mönster och lever i en komfortzon. Denna komfortzon är väldigt farlig på ett sätt då det blir väldigt svårt att ta sig ur den komfortzonen. Min upplevelse är att ju längre man är i sin komfortzon desto svårare är det att ta sig ut därifrån.

Komfortzoner gör oss säkra och bekväma men det är väldigt sällan man utvecklas inom den. För att utvecklas behöver man ta sig ur den och testa på nya saker som kommer kännas läskiga. Är man inte nöjd med sin livssituation kommer man behöva ta sig utanför sin bekvämlighetszon för att ändra på sin situation.

En sak kan jag säga och det är att man inte dör när man kliver ut ur sin bekvämlighetszon. Det är läskigt att kliva ut ur något man känner sig trygg i, men i värsta fall kan man oftast kliva tillbaka ett steg om det skiter sig. Tar man dock inga risker kommer man stå kvar där man står och då måste man fråga sig; är min livssituation bara okej eller är den bra?

Omställningperioder

Nu har jag inte bloggat på länge men kommer igång igen med ett lite irriterat inlägg då jag jobbar min första vecka för sommaren denna vecka vilket gör att jag behöver ställa om mina insulindoser. Detta tycker jag personligen är väldigt irriterande då jag får känningar flera gånger om dagarna under de första 3-5 dagarna på jobbet då jag inte vet hur mycket jag ska sänka mina doser. Idag blev det totalt 4 känningar och befarar ännu fler imorgon. Ibland blir man bara less på diabetesen och man kan tyvärr inte göra så mycket åt det. Det som är en liten tröst är att jag inte är ensam med att ha diabetes då min farbror som jag jobbar med också är en typ 1:a.

För att vara lite positivt så är det bara en vecka till jag åker ner till Bankeryd för att delta som ledare vid ett diabetesläger. Ser fram emot det sjukt mycket och det kommer bli sjukt kul. Innan det ska jag spendera ett par sköna dagar med min älskling på hennes landställe. 

Se till att göra något extra utav denna sommaren och det finns ingen bättre dag att börja med det än idag. Kör hårt och sikta mot dina mål, vila nu och njut av livet för det finns inget bättre än nuet. Ut och våga göra det du drömmer om. 

Vad betyder träning för mig?

Träning för mig betyder en hel del på olika plan. Träning har alltid varit en del utav mitt liv då jag har spelat hockey sen jag var sju år. Sedan har hockeyn hängt i genom livet och gör det fortfarande även fast jag inte spelar längre. Dock har träningen alltid hängt kvar då jag inte fungerar utan den har jag märkt.

För det första är träningen viktig för mig då jag mår bra psykiskt utav den och fungerar som person när jag tränar. Träningen låter mig få en stund där jag bara tänker på mig själv och behöver inte fokusera på något annat. Min koncentrationsförmåga och mitt humör blir så sjukt mycket bättre vilket även gör mig mer effektiv i livet.

Sen är träningen väldigt viktig för mig då jag mår bra fysiskt av den. Tack vare träningen kan jag leva det aktiva liv jag vill leva samt att jag slipper få ont i min armbåge som jag har haft problem med sen jag var fem år (hoppas på att läkarna håller det dem sa så att jag ev får protes om 11 år). 

Träning är även en väldigt social sysselsättning om man tänker efter. Många vill träna och nå sina mål, vilket betyder att så gott som alla som tränar har saker gemensamt. Till och börja med har dem något de vill samt att de är beredda att lägga ner tid på det. Sedan varierar mål, tillvägagångssätt samt typ av träning. Detta gör att man alltid kan lära sig något nytt, vilket är riktigt häftigt.

Lägg inte en värdering i andras yrken!

Läste precis ett x antal kommentarer på en artikel som var länkad på facebook som handlade om ett speciellt yrke. Tyvärr var mesta delen av dessa kommentarer negativa gentemot yrket, vilket jag tycker är väldigt tråkigt eftersom att det är jätte svårt att lägga en värderings i vad någon annan gör och håller på med.

Detta är något jag även har märkt av själv när jag har jobbat och ska inte säga att jag är oskyldig heller. Dock har jag insett att det är väldigt svårt att lägga en värdering i vad andra gör eftersom att jag inte vet hur det är att utföra. Detta gäller rent krasst allt. Det är jätte svårt att lägga en värdering i vad andra har gjort, gör och vill göra.

Även om man har gjort det själv är det inte samma sak för någon annan. Vi har alla olika kunskap, egenskaper samt historia. Vilket gör oss unika! Det ända man kan göra är att acceptera alla för vad dem är och vad de vill göra utan att lägga värderingar i det. Jag har sagt det förut och säger det igen: vi är alla olika, vilket gör att vi är unika och det som är unikt går inte att jämföra då det inte är unikt i så fall.

Så kom ihåg att respektera alla för vad dem gör. Många gånger gör andra saker du aldrig skulle kunna tänka dig att göra, så respektera det i så fall.

Snart framme vid en av livets milstolpar

Nu är det inte långt kvar till en av mina milstolpar, studenten. Efter många år i skolbänken, stor personlig förändring och framförallt ett sjukt slit i skolbänken de senaste åren är det snart klart.
Det har hänt mycket de senaste åren. Betygen har blivit mycket bättre, har blivit tryggare som person samt skapat mig en motiverande framtidsutsikt.

Om vi börjar med betygen så gick jag hela sexan och sjuan och brydde mig inte ett skit om skolan. Jag hade ingen motivation och gjorde bara det som krävdes för att klara ämnena. I slutet av sjuan hade jag 180 meritpoäng (om jag räknar rätt). I åttan skedde dock en förändring då jag fick en ny mentor som lyckades få mig att förstå att jag kunde så pass mycket mer än vad jag själv trodde. De kommande åren i åttan och nian skedde det mycket. Studierna började gå mycket bättre då jag själv började förstå att jag kunde om jag väl ville. Efter dessa två år när jag gick ut grundskolan hade jag höjt mina meritpoäng till 285, alltså en höjning med 105 meritpoäng! Denna studietakt följde även med mig in i gymnasiet och efter tre års slit kommer jag nu gå ut med ett meritvärde på ungefär 18,5. Känner mig sjukt stolt!

Har tack vare bland annat mina studieresultat blivit tryggare i mig själv. Eftersom att jag blev så dedikerad i mina studier har jag många gånger fått frågan hur jag orkar eller hur jag klarar av det. Många har även benämnt mig som galen, vilket jag själv tycker är väldigt kul. Som jag har skrivit innan kommer folk kalla dig galen om du gör något de aldrig skulle göra.

Under dessa år har jag även träffat extremt många underbara personer som har gjort mig till den jag är idag och vill tacka alla. Ni som aldrig trodde på mig och ni som alltid trodde på mig, ni som ville trycka ner mig och ni som försökte lyfta upp mig, vill tacka alla för ni har alla lärt mig något.

Nu inom den kortaste framtiden är resor planerade, jobb och även två diabetesläger som ledare. Efter det väntar en bartenderutbildning samt uppstart av mitt kommande företag. Ser fram emot allt!!

Våga bli kallade galna, det är så värt det!

Livet är en tuff väg

Livet kan vara tufft många gånger för många. Alla vill så mycket och har drömmar, men tyvärr kommer inte så många dit dem vill eftersom att det är väldigt tufft att komma dit. För en del tar det stopp på en gång och för andra tar det topp efter en längre tid, men som sagt, många kommer inte till sina mål.

Detta tror jag är för att man dels inte vågar ta de risker som krävs alla gånger men även en blandning av att man inte orkar med de motgångar man står emot. För en del kan det vara jobbigt att sätta upp mål och jobba emot dem och då tar det stopp redan där, medan andra tycker att det är för jobbigt när resultaten dröjer såpass länge som de tyvärr kan göra.


"Som man sår får man skörda" är ett talesätt jag hört många gånger och är även ett talesätt som jag anser stämmer. Citat stämmer därför att de du sår och jobbar för kommer du än dag få skörda, dock kommer inte grödorna växa och bli mogna under en natt. Det är något som tar tid.

Så när du själv anser att det börjar bli jobbigt och du inte känner att du orkar så säger jag "du vet inte hur stark du är, förrns stark är det ända som finns att vara". De hinder du möter kan du alltid ta dig runt eller över, tänk dig vattnet som rinner ner för ett berg. Vattnet tar sig runt alla hinder för att hitta sin väg ner till floden. Det kan även du göra, du måste bara hänga i!

Tillbakablick i mitt liv

Pratade senat om att titta tillbaka i livet för att se hur långt man har kommit. Sa då att jag gör de för att se hur långt jag har tagit mig i livet.

I grundskolan var jag mobbad. Jag blev kallad saker, inputtad i väggar, knuffad och utfryst. Under denna tid var jag en besserwisser som hela tiden ville göra det rätta. Jag skötte mig i skolan, sa till om jag såg något jag inte gillade etc. Detta verkade folk störa sig på, vet inte riktigt än idag den riktiga anledningen till varför jag blev mobbad men en hypotes är att jag blev mobbad för att jag just var en besserwisser och ville hela tiden den rätta.

Detta skedde inte bara på skolan utan så småningom skedde det även på fotbollsträningarna där en del inte verkade tåla mig, vet heller inte här varför de valde att gå på mig. De sa att jag var dålig, kass och frös ut mig. På träningarna gjorde jag mitt bästa och tyckte det var kul men tillslut fick jag nog och slutade i fotbollslaget. Som tur var spelade jag även hockey under denna tid och kände mig trygg där, vilket även var en räddning för mig.

På grund av detta var mitt självförtroende väldigt lågt och jag blev blyg samt tillbakadragen. När jag började i sexan hade jag en "I don't giva a shit"-attityd och brydde mig inte så mycket om saker. Hamnade i fel gäng, vilket resulterade i 6 hemringningar de 2 första veckorna pga olika anledningar.

På detta blev jag även mordhotad via facebook i mitten av sexan. Detta var av de gamla parallellklasskamraterna som hade mobbat mig innan. Allt började med en bild från förskoleklass på en fest och ett skämt. Vi skämta med varandra innan en av killarna tog mitt skämt på allvar, efter runt 200 kommentarer kom det två ordagranna mordhot som gjorde mig livrädd. Har varit med i tidningen angående detta (Näthatet gör dem livrädda)

Dock har detta gjort mig till den jag är idag. Mobbningen har gjort mig stark i slutändan och är i nuläget faktiskt tacksam mot dem som mobbade mig då de har gjort mig väldigt ödmjuka, men jag skulle aldrig velat ha stått ut med dem heller. Hade jag fått undvika detta hade jag mer än gärna gjort det. Detta sker även dagligen för 60 000 barn varje dag och det är hemskt!!

Våga stå upp för mobbning, ingen väljer att mobbas därför ska det stoppas!

Det är okej att kolla bakåt, dock med rätt anledningar!

Ibland hör man hur folk säger att man inte ska kolla bakåt i livet då det man redan har varit där och att man inte ska tänka på det som varit. Har hört talesätt så som att man bara ska kolla bakåt för att ta sats in i framtiden, vilket jag tycker är delvis sant. Självklart kan man använda sitt förflutna för att boosta sig själv i sitt steg in i framtiden, men man kan använda det till så mycket mer ändå.

Jag själv brukar ofta blicka tillbaka för att se hur långt jag faktiskt kommit i livet, hur jag har utvecklats som person samt varför ser mitt liv ut som det gör idag. På så sätt kan jag bli fascinerad utav mig själv och min resa som har varit extremt rolig och lärorik. Jag har gått från omotiverad glidare till motiverad (vill säga entreprenör) idéspruta. Kan även kolla på min personliga utveckling från blyg och försynt till självsäker och målmedveten.

Dessa saker har jag upptäckt när jag har kollat bakåt i mitt liv, genom att fundera över hur och varför allt hände är väldigt lärorikt ibland. Dock finns det tillfällen man inte har en aning om vad som hände och då får det vara så. Hittar du händelser där du vet varför just den händelsen skedde är du mer medveten nästa gång något liknande skulle hände.

Är man inte medveten om vad som händer runt en är det väldigt svårt att veta när en möjlighet dyker upp rakt framför ögonen på en och då missar man den. Detta är ett sätt till att bli mer medveten!


Våga kolla på din egna historia för att kanske lära känna dig själv bättre eller bli mer medveten över vad som egentligen har hänt. Använd din bakgrund på ett sätt som gynnar ditt nu samt din framtid.

Ända gången dina chanser tar slut är när du slutar ta dem

Livet är fullt utav chanser även fast vi inte tycker att det känns så. När vi tycker att våra chanser tar slut är det mest troligen för att vi själva har blockerat oss. Det går att hitta chanser överallt i livet om man väl vill. När man vill ha sina chanser vet man vad man letar efter och då hittar man dem, men de gånger du inte vet vad du vill eller bara klagar över sin situation har du blockerat dig själv.

Vi ser det vi letar efter. Detta kanske låter konstigt för när vi letar efter den där lampan som man så många gånger har sett men som helt plötsligt inte finns när vi behöver den känns det inte så. Men om du vet vad du vill göra och vilka chanser du vill ha så kommer du se dem. Det är så vi funkar, ett exempel är när vi ser pengar på gatan. Vi kan se små mynt på gatan på flera meters håll för att vi ständigt är på jakt efter pengar många gånger. När vi ser detta mynt är sannolikheten stor att man missade näbbmusen som satt bredvid då vi inte letar efter den.

Så vet du vad du vill kommer du hitta chanserna för att komma dit. Det är även viktigt att man vågar ta chanserna nr de dyker upp så att de inte går förbi förlorade. Låt även ingen annan begränsa dig och styra över dina val. Dyker en chans upp för dig och du vill ta den så gör det!

Varför kan vi inte bara respektera varandra?

Idag var jag iväg och föreläste för en åttondeklass om mobbning, vilket var extremt kul. Jag själv lär mig lika mycket av er som jag hoppas att ni lärde er utav mig och Ebba. Riktigt kul att få komma ut och dela med sig utav sina erfarenheter och upplevelser i hopp om att det kan hjälpa personer som blir utsatta för samma sak att bla inte känna sig ensamma.

Även fast det är riktigt kul att komma ut och föreläsa och få höra alla bra saker ni har att säga samt responsen man får efter är det inte lika kul att höra hur utsatta vissa personer är i dagens samhälle. När vi har varit ute och föreläst har vi stött på personer några gånger som är utsatta för mobbning och mår mer eller mindre as dåligt. Detta är jätte tråkigt att höra för det är absolut inte okej att barn ska behöva må såpass dåligt som de gör pga mobbning.

Även fast man inte kan tro det så förekommer det mobbning på alla skolor i större eller mindre skala, tyvärr. Det är inget vi kan ta oss ifrån helt och hållet samt att det är svårt att upptäcka mobbning ibland. Tycker bara att det är så tråkigt att det finns såpass lite respekt i vissa att de måste mobba andra. Vi är alla olika och om vi inte skulle vara det skulle världen vara väldigt tråkig.

Så jag vill egentligen bara att alla ska få bli accepterade för deras olikheter och egenskaper. Vi bör aldrig hacka på någon vare sig det gäller utseende, personlighet etc. Alla är vi unika, det finns ingen som oss själva.

Detta säger jag till alla er som blir mobbade: Ni är unika, det går inte att jämföra något unikt med något annat, att de ger sig på dig visar att du har något de inte kan få. Låt dem inte trycka ner dig för du är så mycket mer värd än den skiten du får ta. Det är jobbigt nu men ge inte upp, för den dagen du bevisar för dem att du är starkare än dem kommer vara så underbar. Den dagen kommer du måste bara fortsätta kämpa. Det är inte du som är den svaga, det är dem.

När saker händer

Under sina resa genom livet gäller det alltid att omge sig av folk som bryr sig om en och som får en att må bra. Dessa människor kan bli speciellt värdefulla när ovanliga saker händer som man inte är van vid att hantera eller att hantera själv.

Detta fick jag uppleva i helgen då jag var med om en situation som jag aldrig har varit med om innan. Denna situation var väldigt jobbig då jag aldrig har varit med om liknande förut. Blev chockad och skärrad efter detta.

Men tack vare en speciell person som fångade upp mig eter det som hände och brydde sig om mig fick jag prata om det som hände. Detta gav mig svar på de frågor jag hade samt fick mig att förstå vad som hade hänt. 

Det är detta jag menar med att omge sig med bra personer och ta vara på de grymma personer man har runt sig. Utan han som fångade upp mig i helgen hade jag fortfarande gått runt och grubblat över det som hände. Så ta vara på de du har runt om dig som får dig att må bra för en dag kan en av dessa vara den ända personen som hjälper dig ur det du inte kan hantera själv.

Tack för hjälpen i helgen!

Gör vad du kan med det du har

Väldigt ofta önskar man att ens situation såg annorlunda ut. Vi vill hela tiden ha mer eller ha något som någon annan har. Helt enkelt kan man sammanfatta det med ordspråket "mycket vill ha mer".

Tycker dock att detta tankesätt är väldigt onödigt ibland då vi låser oss själva i den situationen vi är i för tillfället. När vi låter den tanken gå i huvudet ser vi inte vad vi kan göra med det vi har. För allt vi har kan vi använde på olika sätt eller förändra åt olika håll.

För att göra det hela väldigt enkelt så förklarar jag med hjälp utav lego. Så gott som alla har ju lekt med lego. Själv hade jag en låda med lego. Det legot jag hade där var allt lego jag hade, men ändå kunde jag skapa massor va olika saker. Jag kunde göra bilar, hus, gubbar osv. Allt detta gjorde jag med hjälp utav legot jag hade i den lådan.

Tänk dig nu ditt liv som lådan, i ditt liv har du massor av saker som tex erfarenheter, idéer, kapital osv. Det du behöver göra ibland är kanske att riva ditt lego hus för att få bitar till att bygga bilen du vill ha. Detta går att göra i livet också, men då kanske du måste ta modet till dig att riva något du redan har för att kunna göra något nytt. Vad detta innebär för just dig kan inte jag eller någon annan svara på, utan de måste du svara på själv.

Våga riva det du har för att bygga ihop något ännu bättre.

Välj dina vägar

Jag skriver mycket om mål, framgång och hur jag ser på dessa begrepp. Dock vill jag påpeka att det är viktigt att man är snäll emot sig själv också. Med detta menar jag att man inte ska köra slut på sig själv. Ibland har man sjukt många roliga tankar, idéer och mål så man vill testa på allt. Detta kan bli svårt många gånger om det är för mycket då man inte kan gå in för det man gör 100%, utan man måste kompromissa.

Personligen tycker jag det är jätte tråkigt att kompromissa då jag själv alltid vill göra allt men samtidigt göra allt till 100%. Tyvärr är detta väldigt svårt om man har mycket på gång samtidigt eftersom att man med mesta sannolikhet behöver kompromissa.

Detta kan då i sin tur leda till att glädjen i det man håller på med försvinner eftersom att man inte kan lägga tillräcklig energi på det och att det man gör inte blir så bra som man önskar. Är man då fast i ett projekt som måste bli klart kan detta lätt bli en börda. När detta projekt blir en börda är det lätt att detta tar energi från det andra man håller på med.

Det jag menar är alltså att man bör ta hand om sig själv och ibland välja vilket mål man vill jobba med för tillfället. Gör man inte det när det behövs finns risken att man hamnar i en ond spiral där energin försvinner. Detta tror jag även är en av bovarna till att vi stressar så mycket som vi gör i dagens samhälle eftersom att vi gör mycket saker som vi inte tycker är kul. Då blir bördan utav de tråkiga projekten en stress.

Så ta hand om er själva och jobba emot de mål som är mest relevanta för tillfället!

Det blir aldrig lugnare!

"Jag ska göra det när det blir lugnare", detta är något jag ofta har hört och sagt själv. Faktum är att det väldigt sällan blir lugnare, eftersom att vi alltid lyckas fylla tiden med annat. Har vi en ledig stund hittar vi något att göra väldigt ofta. Det kan vara jobb, hushåll, vänner eller vad som helst som tar upp vår tid.

Detta gör även att vi kanske inte tar tag i saker vi vill eller behöver göra eftersom att vi väntar på att det ska bli lugnare. Vill vi göra något kan vi inte vänta på att det ska bli lugnare för då blir det sällan av. Som jag har skrivit förut flera gånger så behöver vårt mål eller vision vara så starkt att vi kan offra andra saker. 

I ett så aktivt och stressat samhälle vi lever idag behöver vi prioritera va vi vill göra bland allt som går att göra. Det blir som sagt aldrig lugnare och därför behöver vi prioritera vad vi vill göra. Ett enkelt sätt att göra det är att fråga sig själv vad man vill få ut av livet samt vart man vill någonstans. Jag tycker man ska följa sina drömmar och sträva mot dem, dock kommer du behöva prioritera bort annat.

Kom ihåg vad som är viktigt för dig! Vänta inte på att det ska bli lugnare! Sätt ett mål och sätt igång!

Sätt ett mål och sätt igång!

Många gånger hör man från folk att när man sätter ett mål måste man ha en välplanerad plan på hur man ska ta sig dit också. Jag säger emot det. Man behöver inte ha en detaljerad plan över hur man ska nå sitt mål man har satt upp. Du kommer märka under vägen vad som krävs av dig och du kommer även stöta på problem samt hinder. Det är en del utav livet helt enkelt.

Se det såhär, när du sätter dig i bilen för att åka någonstans så väntar du ju inte med att åka förrns du är 100% säker att alla stoppljus är gröna från där du startar tills dit du ska. Du sätter dig helt enkelt i bilen med en vetskap, att du ska ta dig till din slutdestination. Sedan kör du och tar itu med problemen när de kommer. Blir ett stoppljus rött så stannar du och väntar, är vägen du tänkte ta avstängd tar du en annan väg osv.

Jag tänker att livet är likadant, man behöver inte ha en exakt plan för hur man ska nå dit man vill. Det jag tror på är att om ditt mål är viktigt för dig så kommer du göra det som krävs för att nå dit. Då kommer du orka ta dig runt den andra vägen eftersom att den du hade tänkt var stängd och du kommer även orka stå stil vid stoppljuset och vänta en stund.

Sätter du ett mål så är det bara börja din väg mot det. Du kommer stöta på problem, men är målet viktigt för dig kommer du se till att nå det!

Fint väder, sömnbrist och idéstorm

Efter att ha jobbat inatt till 03 och kommit hem 05 för att gå upp 07 igen är jag rätt mör i huvudet idag. Dock har jag spenderat hela dagen på en väldigt intressant kick-off med Balansekonomi snurrar tankarna som en storm i huvudet. Har så mycket tankar och idéer som inte vet vart de ska ta vägen just nu.

Men jag ska dela med mig av det bästa jag fick höra idag. Om du vill bli framgångsrik så är det väldigt svårt att göra det själv. Du behöver ofta ha råd och tips under vägens gång. Ofta gör vi felet att vi ber om råd från våra kompisar eller familj, vilket är väldigt självklart på ett sätt då det är dessa vi litar mest på. Problemet är bara det att dessa är väldigt sällan de bästa rådgivarna, eftersom att de väldigt sällan är där du vill vara.

Om du har ett mål och vill bli framgångsrik vet du ofta vart du vill vara någonstans. De bästa råden kan du då få från dem som redan är där du vill vara. Detta är väldigt logiskt egentligen då de har redan gått den vägen du vill gå, alltså kan de i alla fall berätta vad de gjorde, tänkte och funderade över.

Du ska självklart vara med dina vänner men du bör välja vad du ska lyssna på. Som jag har skrivit innan kommer du möta på väldigt många som kritiserar dig eller inte tror på det du tror på (Våga vara annorlunda). Dessa kan även vara dina vänner eller familj, alltså bör du välja vad du ska lyssna på.

Så våga tro på det du gör och gå emot strömmen, du möter på folk som inte tror på det du gör överallt men låt dem aldrig övertala dig!

Finns inget som heter dålig disciplin

Enligt mig finns det inget som heter dålig disciplin!

Ibland kan man höra hur personer skyller på sin dåliga disciplin för att de inte når sina mål. Vilket jag tycker är väldigt konstigt då det egentligen inte handlar om disciplin. Det handlar om hur viktiga dina mål är. Är dina mål viktiga för dig så kommer du göra det som krävs för att nå dessa mål.

Det är du som person som gör aktiva val under din resa genom livet och mot dina mål. Om du kommer till ett vägskäl där du måste välja mellan två vägar, varav den ena vägen leder dig emot dina mål medan den andra inte gör det alls eller leder in dig på en omväg, så är det du som väljer din väg.

I detta skede anser folk att det handlar om disciplin. Att man alltså väljer väg för att man är disciplinerad. Jag säger emot det. Det handlar om hur viktiga dina mål är! Har du mål som är viktiga för dig så kommer du göra det val som tar dig närmre ditt mål, så enkelt är det.

Ditt mål behöver vara såpass viktigt för dig att du väljer den rätta vägen för dig. Ingen kommer någonsin kunna gå din väg eller veta hur den är att gå och därför måste målet vara såpass viktigt att du kan gå emot strömmen ibland. Våga vara den som går mot dina mål och struntar i vad andra säger!

Den som faller men reser sig igen är den som är stark

Under livet kommer man stöta på fler jobbiga situationer som är så jobbiga att man inte vet vart man ska ta vägen och bryter ihop. Alla har vi säkert vart där, om inte annat kommer man dit någon gång. Dessa situationer är hemska och då spelar det ingen roll vad det handlar om för vi alla tycker olika saker är jobbiga då vi är olika individer.

Grejen är den att om man bryter ihop under dessa situationer är man inte svag. Alla bryter ihop någon under livet, skillnaden mellan de svaga och de starka är om man väljer att ligga kvar där eller resa sig upp. Faktum är att det är under dessa situationer du lär känna dig själv bättre, du märker vart gränser går och hur du själv reagerar på olika saker. Så ta beslutet att ställa dig upp.

Jag kan bara relatera till statistiken som säger att 70% av alla projekt som startas misslyckas, men av dessa misslyckanden kan du alltid lära dig något utav. Bara du frågar dig själv varför det hände och hur du ska göra för att det inte ska hända igen. Gör du detta när ditt projekt misslyckas eller när du bryter ihop kommer du gå smartare ur den situationen samt en erfarenhet rikare, (läs även Varför är vi så rädda för att misslyckas?).

Alla bryter vi ihop eller misslyckas i livet, men när vi gör detta har vi valet att resa oss upp och försöka igen eller ligga kvar. Det är bara du som kan göra det valet, dock tycker jag du ska ha denna tanke i bakhuvudet: hade nånsin lärt dig gå om du aldrig rest dig upp när du ramlade?

Den som reser sig upp när de ramlat och försöker igen utan att ge sig är de som är starka, så våga bryta ihop ibland för att lära känna dig själv bättre.


Du vet vad du vill, du vet att du vill dit så se till att komma dit för du kan komma dit. Det vet jag och jag tror på dig!

Skillnaden mellan Diabetes typ 1 och typ 2

Ofta när det pratas om diabetes i samhället pratar man gärna om det generellt, vilket jag tror kan vara en bidragande faktor till varför många missförstånd uppstår. När man pratar om diabetes bör man prata om diabetes typ 1 och typ 2 separat många gånger för att det inte ska ge en fel bild på de olika typerna.

Det finns olika typer av diabetes men de två vanligaste är typ 1 och typ 2. Det som är gemensamt för dem är att båda är obotliga än så länge.

Typ 1
Diabetes typ 1 är den typen då kroppens egna immunförsvar går till angrepp på de insulinproducerade cellerna för att på lång sikt utrota dessa helt. Då måste en person med diabetes typ 1 tillföra insulin med hjälp utav insulinsprutor eller insulinpump. En person med diabetes typ 1 får äta vad de vill, när de vill och hur mycket de vill bara de tar insulin. Sen råds en person med diabetes att avstå godis, läsk, fet mat etc precis som vilken annan individ som helst. Ingen bör äta godis, kakor mm men de flesta gör det i alla fall. Samma sak gäller för en diabetiker typ 1, vi råds att inte äta godis då det är extremt mycket socker i det men vi gör det i alla fall och kompenserar med vårt insulin.

Typ 2
Diabetes typ 2 är obotlig men skillnaden till diabetes typ 1 kan man bli symptomfri i vissa fall när man har diabetes typ 2. Det är även typ 2 som är den vanligaste typen av diabetes.

En person med diabetes typ 2 har en nedsatt insulinproduktion eller så kan inte bukspottskörteln tillgodose kroppens insulinbehov. Detta gör att de fortfarande har en egen insulinproduktion dock inte tillräcklig. Bero på hur sjukdomen drabbar individen får de behandlas med insulin, tabletter eller endast omlagda kost- och träningsvanor.

Med hjälp av omlagda kostvanor kan du se till att få i dig mindre kolhydrater, vilket är de ämnet som påverkar blodsockret, kan du på så vis få kroppens insulinproduktion att räcka till. Träning är alltid bra för en individ men för en diabetiker kan det hjälpa en att bli symptomfri. Eftersom att kroppen förbränner socker under träning så behövs inte lika mycket insulin för att ta hand om det socker som blir kvar.

Detta är en grov förenkling av de olika typerna av diabetes men de måste bli tydligare i samhället för att kunna skilja på dem. På så sätt kan vi minska missförstånd som jag skrev om igår (Jag får äta vad jag vill!) och förstå de olika typerna diabetes på ett bättre sätt.

För de som vill läsa mer rekommenderar jag dessa sidor:
1177.se Diabetes typ 1
1177.se Diabetes typ 2
Diabetesförbundet - Diabetes

Jag får äta vad jag vill!

Detta är en situation som många personer med diabetes känner igen sig i. När man äter något som innehåller mycket socker, som tex bakverk, godis etc, så får man höra "Får du verkligen äta det där?". Jag vet att det inte bara är jag som stör mig på denna fråga även fast den är menad med välvilja.

En liknande situation är när man som diabetiker blir bjuden på fika. Alla andra får semlor, bullar eller liknande medan man själv får nån hård sockerfri kaka. Tro mig, dessa kakor är inte lika goda som den semlan eller bullen alla andra får.

Som sagt vet vi att allt detta är menat med välvilja, dock sätter kunskapsbrist käppar i hjulet och det blir ofta fel ändå. Självklart finns det de diabetiker som uppskattar de sockerfria kakorna, men tyvärr gör majoriteten inte det.

En diabetiker kan äta vad de vill, när de vill och hur mycket de vill. Bara de tar sitt insulin till det dem äter. För att vara på den säkra sidan kan man alltid fråga om personen med diabetes vill ha bullen som ska serveras eller något sockerfritt. På så sätt visar ni välvilja genom att bry er och fråga medan personen med diabetes får en chans att välja vad de själva skulle önska. Det skulle vi med diabetes verkligen uppskatta!

Hjälp andra så att du kommer dit du vill!

Varför är konkurrensen så hög mellan folk? Varför vill man inte hjälpa andra att bli det bästa dem kan bli?

Det finns massor av situationer då folk inte hjälper andra för att de anser att de inte kommer få ut något utav det. Man anser att man själv kommer vinna på att inte hjälpa en person att komma så långt denna vill.

Tänk dig att du och din arbetskamrat konkurrerar om samma plats och denna person behöver hjälp med något. Skulle du hjälpa denna person eller skulle du låta bli för att du anser att du riskerar att förlora på det. Är du en person som inte skulle hjälpa då undrar jag varför?

Varför kan du inte unna en person framgång eller bara lite hjälp? I längden kommer du inte förlora något på det, bara vinna på det. Du kommer få tillbaka detta någon dag.

Är du den som skulle hjälpa till, skulle du då känna att denna person är skyldig dig någonting tillbaka? I så fall undrar jag även då varför? Du kommer få tillbaka något så småningom.

Det jag vill förmedla är att vi måste släppa vårt ego. Det är bevisat att en människa mår bra av att hjälpa andra. Bara det är något du får tillbaka, du blir glad och mår bra. Allt kretsar inte alltid om en själv, släpper man sitt ego och inser att man hjälper sig själv genom att hjälpa och bry sig om andra så blir vägen dit du vill lite lättare. Du kommer även få tillbaka massor i sinom tid!

Kolla in in denna film för att få en vidare förståelse i vad jag menar: Video that will change your life. I have no words left.

Våga släppa ditt eget ego och hjälpa andra!

Vi är minions!

Var på en sjukt rolig och lärorik kick-off under helgen med Ung Diabetes. Vi diskuterade och spånade idéer för framtida projekt framöver i en riktigt skön blandning med massor av skratt och lärorika föreläsningar. Lämnar denna helg med mycket inspiration och motivation samt massor av nya vänner, typ som en extra familj.

Det var riktigt kul att träffa andra personer med diabetes då man äntligen känner att man blir förstådd. Blodsockermätare och insulinpumpar piper om vartannat medan teststickor hittas lite här och var. Diskussioner om livet med diabetes hörs överallt blandat med roliga historier om vad man gjort under känning osv. 

Vi är verkligen som minions, som rådsmedlemmar sa, alla har vi diabetes men vi är helt olika individer med helt olika upplevelser av vår diabetes. Ingen vet hur den andra upplever sin sjukdom och ingen vet hur den behandlas på bästa sätt. Dock vet vi vad diabetesen kräver av oss och hur mycket energi vi lägger ner på den. 

Vill rikta ett stort tack till alla medlemmar som var på plats samt ett ännu större tack till våra rådsmedlemmar som gjorde detta möjligt! 

Tillsammans är vi starkare!

Varför är vi så rädda för att misslyckas?

Varför är så många rädda för att misslyckas? Vi är ibland så rädda för att misslyckas att vi inte ens försöker. Detta håller oss tillbaka och göra att vi inte vågar leva våra liv fullt ut. Börjar man aldrig kan man aldrig få ett resultat. 

Det finns ingen ursäkt till att aldrig börja. Vill man göra något ska man göra det och risken att man misslyckas är stor när man kommer utanför sin komfortzon. Så fort man kommer utanför sin komfortzon är man osäker och du vet inte riktigt vad som kommer krävas utav dig. Detta kommer göra att du misslyckas! Misslyckas du aldrig har du inte utmanat dig själv nog mycket. Misslyckas du aldrig så har du aldrig satt en fot utanför din komfortzon och som sagt måste man lämna sin komfortzon för att utmana sig och utvecklas. Misslyckandet är dina läxor som du ska lära dig något utav. 

När man misslyckas ska man inte låta dem bryta ner än för alla misslyckas i livet och på sina olika vägar. Det hör till livet! Du väljer om du ska vara en person som ger upp eller en personen som är så dedikerad emot sitt mål och dina visioner så att du blir mer motiverad att resa dig upp och kämpa emot ditt mål. Vi är kapabla att nå och göra vad vi vill, det gäller bara att vi är beredda att göra det som krävs. När vi misslyckas är det bara att bita ihop, ta i lite till och lära sig av misslyckandet.

Våga börja, våga misslyckas och våga vara vinnaren du är!